Första fasen
Under de senaste dagarna har vi märkt att vår son inte har varit som han brukar vara. Han har varit mer krävande genom att han har behövt sova mer i famnen och sover väldigt korta stunder när han sover själv, förutom på nätterna då han faktiskt sover jätte bra. Det tycker jag är lite lustigt att han sover bra själv på nätterna, men på dagarna är det jätte jobbigt. Men det här med att han sover oroligt och behöver mycket närhet är tydligen en fas.
Som föräldraledig mamma märker jag att det är fysiskt och mentalt ansträngande för mig också, speciellt när jag nästan aldrig får någon sammanhängande sömn. Men som tur är så är man ju inte ensam i föräldraskapet, utan jag har ju min sambo som försöker att avlasta mig så mycket som möjligt när han inte är och jobbar. Han är världens bästa pappa till vårt barn verkligen! <3
Så hans första fas förklarar varför jag inte har hunit att blogga på typ 2 dagar. Ni som är /har varit småbarnsföräldrar förstår hur det är :-P